Målet med denna C-uppsats är att försöka kartlägga och analysera det recensionsmaterial som finns i dags- och kvällstidningar angående två av Kerstin Thorvalls romaner. Romanerna är Det mest förbjudna respektive När man skjuter arbetare. Uppsatsen utgår från en frågeställning där recensionernas behandling av Thorvall själv står i fokus, främst eftersom just Thorvall som person diskuterades ovanligt mycket i recensionerna av romanerna. Teorin som används i uppsatsen är en intersektionell teori, vilket ger en bred synvinkel på ämnet och tillåter många olika infallsvinklar i analysen..

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals?The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig? (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.

Detta är en ekokritisk studie av Kerstin Ekmans samhällsrealistiska roman Händelser vid vatten (1994). Dramat utspelar sig mellan år 1970 fram till 1990-talet i byn Svartvattnet som ligger i norra delen av Jämtland. Ekman beskriver folkets relation till skogen i bygden, och vad som sker i och med tillämpningen av storskalig skogsavverkning med stora kalytor som följd..

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Den här masteruppsatsen består av fyra delar: en nyöversättning från engelska till svenska av ett utdrag ur Charlotte Brontës roman Shirley (1849), en översättningskommentar som går igenom ett antal problemområden, en språklig undersökning samt ett avsnitt om nyöversättning.Den språkliga undersökningen utgörs av en jämförelse mellan användningen av pronominella adverb i uppsatsens översättning av Shirley och i den äldre svenska översättningen från 1854. Studien fokuserar på adverb med förleden där- och var-.Nyöversättningsavsnittet består av en sammanställning av forskningsläget, erfarenheter från nyöversättningen av Shirley samt intervjuer med översättarna Kerstin Gustafsson och Gun-Britt Sundström. I avsnittet redogörs för förlagens, översättarnas och mottagarnas perspektiv på nyöversättning. Dessutom behandlas hur begreppen ?foreignization? och ?domestication? kan appliceras på nyöversättningar samt hur källtexten och dess nya och gamla översättningar påverkar varandra..

The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers.I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy?s to her protest.The first strategy I studied was the docile.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd.

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att porträttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhållande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör såväl genus och feminism som identitetsskapande. De båda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, där deras personligheter smälter samman. Det är uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utåt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begåvning. Ur ett feministiskt perspektiv påverkas deras förhållande av ett misogynt tillstånd, som samtidigt är oundvikligt för att nå framgång.

Syftet med uppsatsen är att undersöka livsåskådningsproblematik i Kerstin Ekmans romantrilogi Vargskinnet bestående av romanerna Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter, med hjälp av teologisk analys.Undersökningen är organiserad så att livsåskådningsproblematiker urskiljs vid en textcentrerad läsning av trilogin. Dessa livsåskådningsproblematiker får fungera som kompass för urval av teologisk teori. Den dubbla frågan i analysen är hur livsåskådningsproblematikerna framskrivs i det skönlitterära urvalet och hur det framskrivna kan förstås med hjälp av den teologiska teorin, sammanfattad i två analysbegrepp.Framläsningen av den skönlitterära texten med avseende på livsåskådnings-problematikerna, form och innehåll samt de teologiska begreppsparen ger stöd för att det teologiska begreppet arvsynd är relevant att undersöka romantrilogin Vargskinnet med. Det visar även hur en tvådelad, kombinerad tolkningsansats kan utlägga, förstå och framskriva dels den skönlitterära texten utifrån dess egen tematik ? livsåskådningsproblematiken ? dels den skönlitterära gestaltningen utifrån arvsyndsteori, genom de möjliga livsförhållanden som den skönlitterära romantrilogin Vargskinnet utgör..

Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom..

The purpose of this paper is to make a feminist textual analysis of three female protagonists incontemporary novels in order to demonstrate representations of ?skeva? female bodies, deviantfrom beauty-, slender and age norms. The analysis is based on an intersectional perspective whichdemonstrates the interaction between body, sex, gender, class, sexuality and age. The theoreticalmaterial used are class theories by Bourdieu and Skeggs, performative theories by Butler, theoriesof grotesque realism by Bachtin and the female grotesque by Russo and Lundberg. The charactersall belong to the genre of the female grotesque which manifests a feminist protest and a free zonewithin patriarchal power structures.

Syftet med uppsatsen är att undersöka intertextualitet och arketypiska mönster i Kerstin Ekmans Vargskinnet. En romantrilogi bestående av Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. För att uppnå studiens syfte utreds hur intertexter förekommer och inverkar på trilogin. Dessutom prövas ifall de arketypiska mönster som Annis Pratt funnit i sin omfattande studie av kvinnlig fiktion, också förekommer i Vargskinnet. Slutligen analyseras existensen av arketypen mandala i Skraplotter.

Malmö högskola Lärarutbildningen Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen Distans H05 Vårterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen ? gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher ? the senior high school teacher´s coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvälvande tid ? i ett paradigmskifte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.